Digital utställning - Jämställt kulturarv - Demokratin 100 år

Kvinnor, kulturarv och demokrati

Den kvinnliga emancipationen

Den kvinnliga frigörelsen tog fart redan under 1800-talet. Då väcktes frågor som rörde arvsrätt, utbildning och möjligheter till anställningar inom yrken som främst dominerades av män. 1845 fick kvinnor lika arvsrätt som männen; från 1862 fick ogifta myndiga kvinnor rösta i kommunala val; 1863 blir ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder; 1864 förlorar männen sin tidigare lagliga rätt att aga hustrun och näringsfrihet införs för både kvinnor och män; 1874 införs en lag som ger kvinnor rätt att själva behålla sin arbetsinkomst; 1912 kommer den första propositionen om rösträtt; 1918 får alla kvinnor rösträtt i kommunalval; 1919 drevs så äntligen den allmänna rösträtten igenom i riksdagen och 1921 kunde kvinnor för första gången rösta i riksdagsvalet. Sedan dess har flera lagar skapats för att nå jämlikhet mellan män och kvinnor. Till de senare hör 2008 års Diskrimineringslag som understryker vikten av att motverka diskriminering mellan kvinnor och män.

Vägen till ett arbetsliv

En viktig fråga för den kvinnliga emancipationen var rätten till utbildning. Länge ansågs det opassande att kvinnor bedrev högre utbildning. Årtionden runt sekelskiftet 1900 genomfördes emellertid en rad reformer som på sikt möjliggjorde för kvinnor att studera på universitet och högskolor. Därtill fanns det redan tidigare möjlighet för kvinnor att utbilda sig inom ämnen som design och konsthantverk. Under andra halvan av 1800-talet öppnades en rad skolor och högskolor i Stockholm och Göteborg med sådan inriktning. Flera av de kvinnor som läste där var även intresserade av kulturhistoria och anlitades av Riksantikvarieämbetet för att dokumentera landets kyrkliga exteriörer och interiörer.

Arkeologi 

I början av 1900-talet startade de första utbildningarna i ämnet arkeologi, först vid Uppsala och Stockholms universitet och snart även i Lund och senare bland annat i Göteborg. Kvinnor deltog tidigt i undervisningen och snart kom den första kullen av professionella kvinnliga arkeologer. Samma år som den allmänna rösträtten drevs igenom, 1919, blev Hanna Rydh landets förste kvinnliga doktor i arkeologi. Även tidigare visade kvinnor stort intresse för detta ämne. Medan vissa deltog med sina män vid arkeologiska undersökningar arbetade andra vid museer med vård och förevisningar av föremålssamlingar. Dessutom var många kvinnor både medlemmar och ledamöter i olika föreningar som Svenska fornminnesföreningen. Flera kvinnor deltog även i arkeologiska kurser som riksantikvarien Oscar Montelius anordnade på 1870-80-talen.

Kvinnliga personligheter i våra samlingar

I utställningen har vi valt att lyfta fram några kvinnliga personligheter som finns representerade i våra samlingar. Andra kvinnor vars handlingar du kan ta del av i myndighetens arkiv är Birgit Gejvall-Seger (1914-2010), Anna-Lisa Odelqvist-Kruse (1925-2000), Agda Montelius, född Reuterskiöld (1850-1920), Ingrid Swartling (1919-1972), Elsa Vesterlund (1930-1980), Inger Zachrisson (1936- ) och Margareta Biörnstad (1928-2019).