Boksamlingen
Vitterhetsakademiens bibliotek grundades 1786. Även om enstaka böcker återstod från Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivets tid (1666–1785) så var biblioteket till en början tämligen oansenligt. Med jämna mellanrum tillkom böcker genom donation till Kungl. Vitterhetsakademien och långsamt kom samlingarna att byggas upp. En första mer betydande donation, inte minst i symboliskt avseende, var drottning Lovisa Ulrikas samling av numismatisk litteratur. Donationen av Schering Rosenhane d.y.:s bok- och planschsamling år 1822 gjorde att biblioteket kom att mångdubblas i storlek i ett slag. Dessa två första viktiga gåvor kom att följas av en lång rad av donationer av vilka ett urval listas här nedan.
Under 1800-talet kom samlingarna att öka betydligt, inte minst genom byten med Akademiens publikationer med institutioner runt om i världen. Vid slutet av 1800-talet hade två tredjedelar av bibliotekets bestånd tillkommit via bytesverksamheten. Nära hundra år senare rådde samma förhållande alltjämt, där huvudparten av tillskottet till biblioteket tillkom via bytesverksamheten, enligt en utredning från 1978.
Än idag fortgår bytesverksamheten men den har stadigt minskat i betydelse, inte minst eftersom många publikationer övergått helt till digitalt format. När det gäller förvärvet uppvisar biblioteket en ämnesmässigt mycket stark kontinuitet. De huvudsakliga ämnesområdena utgör i dag arkeologi, medeltidens konst- och byggnadshistoria, kulturmiljövård, museologi och numismatik.
Några bevarade förteckningar och uppgifter ger en indikation om bibliotekets omfång vid olika tillfällen. Vid sekelskiftet 1800 uppgick samlingarnas storlek till omkring 200 volymer. År 1849 bestod samlingen av cirka 6 000 volymer, 7 000 broschyrer, 650 manuskript och 3 950 planscher och kartor. Vid seklets slut hade beståndet ökat till 15 000 volymer och ett ospecificerat antal övriga dokumenttyper. År 1929 hade samlingarna ökat till 55 000 volymer eller 1 400 hyllmeter och år 1958 uppgick de till cirka 120 000 volymer eller 3 000 hyllmeter. Samlingarna i dag uppgår till cirka 7 000 hyllmeter.
Donationer och köp genom åren (urval)
1790-talet: Lovisa Ulrikas numismatiska bibliotek
Lovisa Ulrika (1720-1782) var Sveriges drottning 1751-1771. Hon hade omfattande kulturella intressen och lät inreda ett galleri på Drottningholms slott för sina samlingar av konst, böcker och naturhistoriska föremål. Där instiftade hon Vitterhetsakademien på sin födelsedag 1753. När drottningen råkade i finansiella svårigheter 1777 inlöstes samlingen av mynt, medaljer och numismatiska böcker av staten och så småningom flyttades samlingen till Statens historiska museum. Boksamlingen består av ungefär tio hyllmeter böcker och innehåller de viktigaste numismatiska bokverken som tryckts från 1500-talets mitt till 1700-talet. En tryckt, utförlig katalog över denna samling, The Queen Lovisa Ulrika Collection of Numismatic Literature sammanställdes 2001 av Clas Ove Strandberg. Lovisa Ulrikas numismatiska boksamling är sedan 2018 placerad i Vitterhetsakademiens lokaler på Storgatan. Böckerna finns katalogiserade i LIBRIS och VITALIS.
1806: Carl Fredrik Fredenheim (39 volymer)
Carl Fredrik Fredenheim (1748-1803), svensk ämbetsman och museiman. 1793-1795 var han ledamot i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. På bokauktion efter Fredenheim inropades 39 volymer. Bland Fredenheims böcker finns flera praktband, till exempel en foliant med samma banddekor som en av påvens gåvor till Gustav III. Fredenheim följde med på den italienska resan och såg till att även han fick vackra böcker som minne.
1812: Johan David Flintenberg (47 volymer)
Johan David Flintenberg (1762 – 1819) var en svensk historiker, lärare och präst. Flintenberg var under en kortare tid riksantikvarie. Han var också boksamlare och inrättade en kombinerad bokhandel och lånebibliotek i Stockholm. 1812 skänkte han till Vitterhetsakademien en dissertationssamling i 47 band som hade tillhört lånebiblioteket.
1822: Schering Rosenhane (1820 volymer + planschsamling)
Schering Rosenhane d.y. (1754-1812) var en svensk friherre, ämbetsman och historisk författare. Han var ledamot av Vitterhetsakademien sedan 1790 och dess preses under två perioder. Hans samling av böcker och grafiska blad var betydande. Rosenhane var ogift och barnlös och när han dog ärvdes han av sin syster. Hon donerade den större delen av boksamlingen och hela planschsamlingen till Vitterhetsakademiens bibliotek. Boksamlingen som består av ca 1500 band har tyngdpunkten på äldre svensk topografi och historia. Planschsamlingen innehåller graverade och handritade kartor, originalakvareller, kopparstick med mera varav åtskilligt skurits ut ur böcker.
Följ med forskningsbibliotekarie Henning Hansen en sväng ner i raritetsmagasinet! Foto och produktion: Erik Larsson (CC BY).
1920: Oscar Montelius (9 000 volymer och 7 000 särtryck)
Oscar Montelius (1843 - 1921) var svensk arkeolog och riksantikvarie. Från 1868 var han verksam vid Vitterhetsakademien och som riksantikvarie 1907-13. Han var också ledamot av Svenska Akademien 1917-1921 på stol nummer 18. I sitt testamente från 1912 donerade Oscar Montelius hela sitt arkeologiska bibliotek jämte den del av det övriga biblioteket som "Akademien kan finna äga värde för sig" till Vitterhetsakademien. Montelius ville att varje bok skulle förses med hans exlibris och att en fullständig katalog skulle utarbetas och tryckas. Den Monteliuska donationen, som är den största som Akademiens bibliotek mottagit, omfattade 9 000 volymer och 7 000 särtryck och broschyrer. Boksamlingen karaktäriseras av bibliotekarien Adolf Schück som "vad arkeologisk litteratur beträffa säkerligen ... en av de största och mest värdefulla, som någon privat man ägt".
1925: Adolf Noreen (600 volymer)
Adolf Noreen (1854-1925) var en svensk språkforskare. Han var professor i nordiska språk och blev ledamot av Vitterhetsakademien 1902. 1926 donerades hans filologiska bibliotek till Vitterhets historie och antikvitetsakademien. Den omfattade 605 volymer och en mängd särtryck.
1932: Bernhard Salin (manuskript och böcker)
Bernhard Salin (1861-1931) var en svensk arkeolog, kulturhistoriker och museiman. Han var riksantikvarie 1913-1923. Bernhard Salins hustru donerade 1932 makens manuskript och ett mindre antal böcker till biblioteket.
1950: Merparten av Isak Collijns samling (170 hyllmeter)
Isak Collijn (1875- 1949) var en svensk riksbibliotekarie och akademiledamot. Han var under större delen av sitt liv boksamlare och ägde ett omfattande privatbibliotek. Samlingen omfattade i sin helhet cirka 240 hyllmeter eller cirka 8000 volymer varav 170 hyllmeter köptes av Akademien. Den innehöll bibliografi och biblioteksvetenskap, faksimil av handskrifter, kyrkohistoria, biografi, svensk topografi, litteraturhistoria samt specialsamlingar. Ett stort antal arbeten fanns inte i något svenskt offentligt bibliotek. De bibliotek som delade på samlingarna var förutom Vitterhetsakademiens bibliotek, Uppsala och Lunds universitetsbibliotek, Göteborgs stadsbibliotek och Kungl. biblioteket.
1952: Johnny Roosval (200 volymer)
Johnny Roosval (1879-1865) var en svensk konsthistoriker och ledamot i bland annat Vitterhetsakademien. Biblioteket fick 1952 genom en gåva en mindre donation bestående av cirka 200 volymer konsthistorisk litteratur.
1961: Hans Hildebrand (100 hyllmeter)
Hans O H Hildebrand (1842-1913) var en svensk arkeolog, numismatiker och museiman. Han var riksantikvarie och tillika Vitterhetsakademiens sekreterare 1879-1907. Hildebrands boksamling donerades till Vitterhetsakademiens bibliotek av hans dotter vid hennes död 1961. Den består av svensk och utländsk humanistisk vetenskap från 1800-talets senare och 1900-talets förra hälft. Hildebrandsamlingen är katalogiserad i bibliotekets äldre katalog, Katalog -1974 och finns delvis sökbar i VITALIS.
1978: Dag Strömbäck (1 250 volymer)
Dag Strömbäck (1900- 1978) var en svensk folklorist, religionshistoriker och filolog. Han var också Vitterhetsakademiens preses 1965-1973. 1978 gjordes ett större inköp av isländsk litteratur från Dag Strömbäcks dödsbo.
2020: Agnes Geijers samling (700 volymer + särtryck)
Agnes Teresa Geijer (1898 -1989) var en svensk textilhistoriker och arkeolog. Hon disputerade 1938 vid Uppsala universitet på en avhandling om textilfynden från Birkas gravar. I sin forskning behandlade hon också siden och brokader samt medeltida textilier. År 1930 tog Agnes Geijer över sin moster Agnes Brantings ledande arbete på Pietas textilkonserveringsateljé. Det fortsatte hon med fram till 1949 då Pietas textilateljé blev statlig verksamhet inom Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Agnes Geijer fick då uppdraget som chef för textilavdelningen. Tillsammans med kollegor utförde hon omfattande forskning och gjorde stora insatser för bevarandet av historiska textilier. Hennes boksamling donerades till biblioteket av Stiftelsen Agnes Geijers fond för nordisk textilforskning 2022. Den består huvudsakligen av litteratur inom textilhistoria och kringliggande ämnen.