Foto: Bengt A Lundberg (CC BY). Arnö kyrka dokumenteras och muras igen. RAÄ.
Under andra halvan av 1900-talet sker en successiv attitydförändring i jämställdhetsfrågan som statsfästes i olika lagar och förordningar som rörde högre utbildning, jämställdhet och könsdiskriminering. Samhällsexpansionen innebar ett ökat behov av utbildade arkeologer och andra kulturvårdsarbetare och att fler kvinnor kom att arbeta inom dessa yrken. På 1920-talet började kvinnor arbeta i fält som arkeologer och redan inom några decennier utgjorde de nära hälften av det totala antalet uppdragsarkeologer. Däremot dröjde det ända tills 1970-talet innan kvinnor fick anställning inom fornminnesinventeringen. Idag är andelen kvinnor inom arkeologi och andra kulturvårdande yrken generellt något högre än män.
Även inom högskolan har jämställdheten under senare decennier förbättrats. Fler kvinnor än män studerar där idag och ungefär lika många män som kvinnor antas och blir färdiga med sina examina på forskarnivå. Antalet kvinnliga lektorer och professorer har ökat, men är alltjämt något underrepresenterade. Fram till 1970-talet uppgick andelen disputerade kvinnliga arkeologer till 12% men har sedan dess successivt ökat och idag är det ungefär lika många kvinnor och män som disputerar.