RiViH-projektet är förhållandevis omfattande med många deltagare och två samverkande myndigheter. I arbetet ingår både att digitalt tillgängliggöra och forska på ett omfattande arkivmaterial som därtill är gammalt och därför behöver konserverande insatser. Med andra ord har projektet många processer som är avhängiga varandra och som måste synkroniseras för att kunna uppnå önskade resultat. Inför projektet lades det därför ned mycket energi på att ta fram en bred, fördjupad och tydlig projektplan beträffande ansvarsfördelning, tidsåtgång, arbetsflöden och bemanning, bildfångst och publicering, forskning och bevarandeinsatser, för den interna och externa kommunikationen och mallar för hur projektet ska dokumenteras, redovisas och återrapportera.
Nedan följer en kort beskrivning av projektets arbete med digitalisering, forskning, bevarande och förmedling.
Digitiseringsarbetet genomförs inom respektive organisation och i linje med upparbetade processer som generellt är likartade. Exempel på avvikelser är att Kungl. biblioteket initialt katalogiserar sina poster i Libris och att Riksantikvarieämbetet har låtit delar av material som ingår i Ämbetsarkiv 2 digitiseras av Riksarkivets digitiseringscentrum i Fränsta. Ännu en skillnad är att medan Riksantikvarieämbetet använder planetariska skannrar i bildfångstarbetet använder Kungl. biblioteket kamerastationer. Målet är att nå en så likvärdig och hög bildkvalitet som möjligt och att vi synkar arbetet under publiceringsfasen.
De digitala filerna arkiveras och tillgängliggörs löpande på olika plattformar och presenteras samtidigt för en bredare publik via projektets olika kanaler. För Kungl. bibliotekets del sker publiceringen via plattformen Manuscripta som stöds av utbytesformatet International Image Interoperability Framework (IIIF). För Riksantikvarieämbetets del lagras materialet i myndighetens e-arkiv för att därefter både laddas upp i samsökningssystemet Arkivsök och i Kungl. bibliotekets Manuscripta.
Exempel på skadade handlingar ur Riksantikvarieämbetets arkiv (PDM).
I samband med förstudien som låg till grund för projektansökan gjordes en skadeinventering som visade att delar av samlingarna behöver olika former av bevarande insatser. Konserveringsinsatserna genomförs primärt före bildfångstarbetet men även efter då handlingar vid behov får nya mer anpassade emballage.
Forskningsmöjligheterna på de aktuella samlingarna är som framgått många och täcker in en rad olika ämnesområden. Ett viktigt mål med projektets forskningsinsatser är att visa på samlingarnas höga och breda källpotential. För att uppnå detta har projektet som strategi att inte fokusera på några få djuplodande studier utan att i stället genomföra flera mindre studier inom flera ämnesområden.
En annan viktig målsättning är att under projektets gång nå ut till så många forskare som möjligt för att entusiasmera dem att använda samlingarna som källmaterial. Av den anledningen har projektet som ambition att löpande presentera framkomna forskningsresultat och de samlingar som ligger till grund för resultaten. I planen ingår även att anordna seminarier och workshops med tidigmoderna arkiv och forskningsfrågor i fokus.
Ett annat av projektets huvudmål är att synliggöra projektets arbete och vad det innebär att digitalisera, bevara och forska på gamla handskrifter. Vi vet av erfarenhet att det finns behov av att spridda kunskap om dessa processer. Under projektets gång kommer vi vid sidan av att lyfta samlingarna och forskningen därför löpande publicera och presentera hur arbetet alla led och processer fortskrider.
De kanaler som används är utöver denna plattform myndigheternas respektive sociala medier som bloggar, Facebooksidor och nyhetsbrev samt ett särskilt Meddelanden från RiViH-projektet där projektets olika resultat regelbundet presenteras. Blogginlägg och Meddelanden blir automatiskt tillgängliga på denna sida. Projektet kommer att avslutas med en slutpublikation där projektets olika arbetsmoment och framkomna resultat presenteras samt med en konferens på samma teman.