Dokumentation i arkivet
Foto Anna Rode (CC BY)
I Riksantikvarieämbetets arkiv (ATA) hittar du material som rör numismatik. Här får du några förslag på var du kan leta. För det mesta finns en arkivförteckning att använda som sökhjälpmedel. Arkivförteckningarna är till stor del sökbara i Nationell Arkivdatabas (NAD). Vissa förteckningar finns ännu inte i NAD, utan endast på papper i arkivexpeditionen.
Ämbetsarkiven
Riksantikvarieämbetets arkiv är uppdelad i sex ämbetsarkiv och här ingår också t.ex. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens arkiv, 1753-1975. Ämbetsarkiven består av skrivelser, ritningar och fotografier, som rör byggnader, fasta fornlämningar eller kulturmiljöer. Den största och mest efterfrågade serien i ämbetsarkiven är den topografiska serien som är ordnad efter landskap och stad/socken och by/plats.
Eftersom ämbetsarkivet består av verkets tjänstehandlingar, blir innehållet i arkivet bestämt av arbetsuppgifterna och organisationen, som genomgått många förändringar under tidernas lopp. Ämbetsarkivets viktigaste och mest använda serier består av skrivelser, ritningar och fotografier, som rör byggnader, fasta fornlämningar eller kulturmiljöer. Handlingarna är indelade efter landskap samt stad eller socken. Därunder söker man på olika slags beteckningar, t.ex. gårdsnamn, bynamn, kvartersnamn, fastighetsbeteckning. Eftersom handlingarna sträcker sig långt tillbaka i tiden och fastighetsbeteckningarna har ändrats många gånger, har det inte varit möjligt att göra underindelningen konsekvent.
Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet 1666-1785 (Ämbetsarkivet 1)
- Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet 1666-1785 (Ämbetsarkivet 1)Handlingarna är inte fullständigt bevarade hos Antikvariska-topografiska arkivet (ATA). Vissa delar finns i Kungl.biblioteket (KB), Riksarkivet (RA) och Uppsala universitetsbibliotek. De s.k. antikvariernas anteckningar från 1600- och 1700-talen liksom prästerskapets antikvitetsrannsakningar från 1600-talet förvaras i KB, där de ingår i handskriftsektionens F-samling.
Vitterhetsakademien och riksantikvarien 1753/1786-1923 (Ämbetsarkiv 2)
- Vitterhetsakademien och riksantikvarien 1753/1786-1922 (Ämbetsarkiv 2)De äldsta handlingarna, 1753-1785, tillhör drottning Lovisa Ulrikas vitterhetsakademi. Den ombildades 1786 till Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Den nya akademien blev bl.a. styrelse för Antikvitetsarkivet. Akademiens sekreterare blev även chef för Antikvitetsarkivet. Han återinförde titeln riksantikvarie, som i sin latinska form använts sporadiskt på 1600-talet. Handlingarna i ämbetsarkivet 2 är gemensamma för akademien och riksantikvarien. Det är indelat i delarkiv för gemensamma handlingar, för Statens historiska museum med Kungl. Myntkabinettet och för arkivet och biblioteket. 1828 fick akademien och riksantikvarien det statliga ansvaret för fornminnesvården i riket.
Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet (1923 - 1975) Ämbetsarkiv 3, Kungliga Myntkabinettet
- Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet (1923 - 1975) Ämbetsarkiv 3, Kungliga MyntkabinettetKungl. Myntkabinettet (KMK) var en avdelning inom Statens historiska museum men hade delvis egen arkivbildning. Inventariet fördes emellertid gemensamt med Statens historiska museum (Äa 3, SHM, D1).