Medborgarhus
Ett medborgarhus är en byggnad som används för bildning, kultur och nöjen. Det är byggt i kommunal regi eller med hjälp av kommunalt stöd. Begreppet medborgarhus började användas i samband med att man under 1940-talet formulerade hur ekonomiskt stöd till allmänna samlingslokaler skulle gå till. Därefter kunde kommunerna ge bidrag till medborgarhusens byggnader och verksamheter.
Medborgarhusen har sin parallell i ett "Community center," ett modebegrepp bland 1940-talets arkitekter och stadsplanerare. Ett Community center var hjärtat i de grannskapsförorter som var rådande stadsbyggnadsideal i Storbritannien och som introducerades i Sverige i mitten av 1940-talet. Arkitekten Uno Åhrén översatte "Community center" med "Medborgarhus" och tanken var att de skulle efterträda Folkets hus som sociala mötespunkter. Till skillnad från Folkets hus skulle medborgarhusen vara allaktivitetshus, öppet alltid för alla.
Modernism och funktionalism
En stor del av medborgarhusens byggnader är skapade i arkitekturstilen ”modernismens” anda. Modernism är i Sverige ofta synonymt med funktionalism, med företrädare som till exempel arkitekterna Gunnar Asplund, Uno Åhrén och Sven Markelius.
Några exempel på modernismens/funktionalismens arkitekter utanför Sverige är Le Corbusier (Schweiz), Walter Gropius, Ludwig Mies van der Rohe (Tyskland) och Frank Lloyd Wright (USA).
Medborgarhuset Stockholm
Medborgarhuset, ibland kallat Forsgrénska Medborgarhuset, ligger vid Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm. Arkitekt var Martin Westerberg. Huset stod färdigt och invigdes i december 1939 – en enklare ceremoni på grund av kriget som just startat, men med en försenad invigning 1940. Vid invigningen år 1940 var de sju klockorna på medborgarhusets gavel färdiga. Talet sju representerar här Södermalms tidigare sju församlingar.
Arkitekten Martin Westerberg (1892-1963) har ritat många byggnader och lett ett flertal renoveringar i olika kyrkliga kontexter. Att hans förslag för medborgarhuset var skapat i en mer klassicistisk stil än den funktionalism, ”funkis”, som börjat växa fram under 1930-talet, var omdiskuterat vid den tiden.
Under perioden 2016-2020 har Medborgarhuset genomgått en omfattande renovering.
Byggnaden har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde (högsta värdet i Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering) och får inte förvanskas. Ombyggnadsprojektet har därför haft ett stort fokus på att bevara och förstärka de kulturhistoriska värdena, men ny arkitektur och ny konst har också tillförts.
Medborgarhuset i Stockholm. Mycket har hänt med byggnaden och med närmiljön sedan kriget! Foto: Fredrik Bruno 1945, Riksantikvarieämbetet (PDM).
Medborgarhuset i Stockholm. Bilden tagen från samma plats som Brunos, men 65 år senare. Foto: Bengt A Lundberg 2010, Riksantikvarieämbetet (CCBY).
Medborgarhuset i Stockholm. Foto: Almquist & Cöster (ur en vykortssamling). Årtal okänt. Riksantikvarieämbetet (PDM).
En titt in i Tranströmerbibliotekets nya barnavdelning, medborgarhuset i Stockholm nyrenoverat 2021. Foto: Eva Tranaeus 2021 (CCBY).
Diagonal balans - medborgarhuset i Eslöv
Medborgarhuset är ritat av Hans Asplund och invigdes 1957. Asplund hade tio år tidigare skickat in ett tävlingsbidrag för medborgarhus i Eslöv. Han var då endast 26 år gammal, och hade med stor säkerhet inspirerats av modernismens uttryck i t ex New York, där han för tillfället arbetade.
Byggnaden är en kombination av tre olika byggnader, som Asplund sammanfogade till en uttrycksfull och välfungerande enhet. Byggnaden visar stor omsorg om detaljerna och har en konstnärlig utsmyckning, bland annat ridån i A-salen är världsberömd.
Det var ett mycket ambitiöst projekt, och slutnotan landade på dryga två miljoner kronor.
Medborgarhuset i Eslöv. Södergatan 29. Exteriör. Fönsterparti. Foto: Bengt A. Lundberg 2005, Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Medborgarhuset i Eslöv. Södergatan 29. Dörr ut mot atriumgården. Lägg märke till hur växterna mellan stenarna bildar ett vackert mönster och kontrast! Foto: Bengt A. Lundberg 2005, Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Medborgarhuset i Eslöv. Södergatan 29. Del av foajén mot atriumgården. Foto: Bengt A. Lundberg 2005, Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Medborgarhuset i Eslöv. Södergatan 29. Del av foajén mot atriumgården. med trappräcke mot våningen under. Foto: Bengt A. Lundberg 2005, Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Medborgarhuset i Eslöv. Södergatan 29. Entrén till samlingssal B. Materialet är rökt och oljad ek. Foto: Bengt A. Lundberg 2005, Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Medborgarhuset i Eslöv. Södergatan 29. Del av trappräcke. Foto: Bengt A. Lundberg 2005, Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Medborgarhuset i Eslöv. Södergatan 29. Speglar i foajén. Foto: Bengt A. Lundberg 2005, Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Medborgarhuset i Örebro
Medborgarhuset i Örebro ligger på Örebros Söder, vid Olof Palmes torg och Drottninggatan. Byggnaden täcker två kvarter – kvarteren Handskmakaren och Nålmakaren. Byggnaden planerades och uppfördes från de första skisserna 1957 fram till invigningen 1965, och den ritades av arkitekterna och tillika bröderna Erik och Tore Ahlsén. Själva byggprocessen var mycket snabb och genomfördes huvudsakligen åren 1963-1965. Medborgarhuset invigdes 1965 högtidligen i samband med 700-årsjubileet av Örebros grundande. Kung Gustaf VI Adolf medverkade vid invigningen och jubileet.
Örebro Medborgarhus. Foto: Anders Andersson 1965 (PDM).
Örebro Medborgarhus. Foto: Anders Andersson 1965 (PDM).
Jubileumsutställningen invigdes den fjärde juni 1965 av kung Gustaf VI Adolf. Örebro-Kuriren (PDM).
Byggnaden omfattar Hjalmar Bergmanteatern och kongressanläggning. Planerna hade vuxit med tiden – från början var uppdraget att skapa ett Folkets Hus, och senare adderades i planerna även en ny teaterscen, restaurang, hotell, ungdomslokaler etc.
Arkitektparet Ahlsén samarbetade genom hela arbetet med olika konstnärer, bland annat med målaren och skulptören Olle Nyman. Nyman ansvarade för teaterrummet med dess räfflade väggar och ridå.
Inredningsarkitekter var Åke Axelsson och Erik Karlström, som bland annat gjort inredningen till Etnografiska museet i Stockholm.
Huset är ritat med ett glasparti och en pelargång i bottenplan, och med överliggande våningar som växer organiskt och lite kantigt mot himlen. Erik Ahlsén talade själv om ”sensuell realism”. Byggnaden har entréer från flera håll.
Modernismen och demokratin
Claes Caldenby beskriver i sin bok ”Erik och Tore Ahlséns Medborgarhus i Örebro” den inspiration som arkitekterna fått bland annat från Le Corbusier. Denna inspiration manifesteras bland annat i den öppna planlösningen. Från Le Corbusier inspirerades man av de fem punkterna för en ny arkitektur: pelarna (det upplyfta huset), takträdgården, den fria planen (som bygger på en skelettstomme i betong), fönsterbandet som kan löpa från kant till kant på fasaden, samt den fria fasaden (fasaden behöver inte vara bärande, utan den bärande konstruktionen finns längre in i huset).
Caldenby summerar om Medborgarhusets i Örebro plats och roll i demokratins tjänst:
”Medborgarhuset […] ger aldrig upp tron på arkitekturen som samhällsbygge och offentlig mötesplats för stadens alla medborgare. Men det erkänner det moderna samhällets komplexitet och motsägelsefullhet”.
Erik och Tore Ahlsén - arkitekter
Medborgarhuset ritades alltså av bröderna Erik Ahlsén (1901-1988) och Tore Ahlsén (1906-1991), ofta helt enkelt kallade ”Ahlsénarna”. Erik var under ett tjugotal år knuten till KF:s arkitektkontor, medan brodern Tore samarbetade med Erik Lallerstedt och Gunnar Asplund. Bröderna men drev från 1937 även ett gemensamt arkitektkontor som skapat många ännu uppskattade centrumområden och bostadsmiljöer.
Ahlsénarna hade omfattande kontakter med många konstnärer och musiker som Evert Taube, Olle Nyman och Lillebror Söderlund, samt med andra arkitekter som Peter Celsing, Gunnar Asplund och Sidney White för att nämna några.