Gå till huvudinnehållet

Demokratins byggnader

Kommunhus som sticker ut

Stadshus med torn

Det var inte så många stadshus som byggdes med torn - i Sverige finns ett tiotal varav Stockholms stadshus är det mest kända. Torn kan ses som en symbol för städernas självständighet och självmedvetenhet och äldre rådhus var ofta försedda med torn. Tornsymboliken har dock inte följt med som en symbol för den kommunala förvaltningen. Västerås och Kiruna är två stadshus som sticker ut vad gäller arkitekturen och detta inte bara på grund av att de är tornförsedda byggnader.

Västerås stadshus.

Västerås stadshus kom att uppföras i etapper och den första delen stod färdig 1954. Fyra år senare stod det 65 meter höga tornet klart, klätt med grå Bohusgranit.  Tornur och klockspel är ett av Sveriges största med  47 klockor. Stadshustornet har fått formen av en kampanil dvs ett italienskt klocktorn. Arkitekten, Sven Ahlbom, ville att man skulle associera till de italienska medeltidsstädernas stadshusbyggnader. Foto Bengt A Lundberg 2010,  Riksantikvarieämbetet (CC BY). Bilden är beskuren.

Kiruna gamla stadshus. Tornet

För att det skulle kunna hävda sig mot den storslagna naturen med bergskedjor och fjällhedar försåg arkitekten Artur von Schmalensee sitt stadshus med ett torn. Det är utformat i gjutjärn med en expressiv konstnärlig utsmyckning i brons av Bror Marklund. I samband med flyttningen av Kiruna revs det gamla stadshuset och ett nytt stadshus ritat av Henning Larsen stod klart 2018. Stadshustornet monterades ned och uppfördes som en fristående byggnad bredvid det nya stadshuset. På fotot ser man tornet när det var placerat vid Kiruna gamla stadshus. Foto: Bengt A Lundberg 2006, Riksantikvarieämbetet (CC BY). Bilden är beskuren.

Höga hus

Under 1970- och 1980-talen dominerar kostnadseffektiva horisontala kontorskomplex vad gäller kommunhusbyggnader. I Stockholmsområdet var dock byggnadsytan begränsad och här byggdes också på höjden, några exempel finns i Solna, Sollentuna och Botkyrka. I och med miljonprogrammet hade man nu en vana att bygga snabbt och billigt. Trenden hade svängt så nu var det inte längre så vanligt att man uppförde kommunhuset i syfte att vara bygdens stolthet - det blev viktigare att vara kostnadsmedveten. 

Sollentuna kommunhus

Sollentuna kommunhus - det sk. Turebergshuset -byggdes 1974–1976 efter ritningar av arkitekterna Ulf Snellman och Tore Forsman. Den tretton våningar höga byggnaden domineras av byggnadens fönsterband som är avpassade efter byggnadens uppbyggnad i moduler. Foto: Johannes Scherman 2006, Wikimedia Commons (CC BY).
 

Solna stadshus

Solna stadshus byggdes i huvudsak efter ritningar av Sture Frölén och stod klart 1966. De femton våningar höga huset präglas av stora enluftsfönster med mellanliggande smala betongelement. Solna stadshus. Foto: Salcional  2011,  Wikimedia Commons (PDM)