Demokratins byggnader

Inspiration utifrån

Tranås stadshus

Tranås stadshus är byggt kring en ljushall med överljusfönster. Huset, som uppfördes 1952-53, ritades av arkitekterna Adrian Langendal och Ivar Stål. De kombinerade sin anställning på Stockholm stad med verksamhet som fria arkitekter. Att de hade sina arbetsplatser i Stockholms stadshus har säkerligen påverkat deras utformning av stadshuset i Tranås. Det finns en mängd drag som är gemensamma mellan stadshusen i Stockholm och Tranås. Båda byggnaderna är utformade med röda tegelfasader och koppartak. Tranås ljushall med monumentaltrappa, parställda pelare i bottenvåningen och fönster vid takfoten visar tydliga likheter med Blå hallen i Stockholms stadshus.

Hallen var ett av 1950- och 1960-talets arkitekter omhuldat arkitektoniskt element – central placerad med överljus. Hallen var ofta tänkt som offentligt rum dit allmänheten hade tillträde och bland annat i  Kiruna och Tranås stadshus har den används för  konstutställningar och  som samlingssalar.

Halmstad rådhus

Halmstad rådhus, som ritades av Yngve Ahlbom och Nils Sterner, stod klart 1938. Vid en första anblick så är kanske dess likheter med Stockholms stadshus inte så slående men om man granskar det närmare så kan man misstänka att arkitekterna har hämtat en hel del inspiration från huvudstaden.

Uppenbara likheter är förstås att båda byggnaderna är uppförda med fasad i rött tegel. Såväl i Halmstad som i Stockholm är pelararkaderna viktiga arkitektoniska element i byggnaden, trots att det i Halmstads fall handlar om en mycket stram portik i funktionalistisk anda. Byggnaden i såväl Stockholm som Halmstad har många konstnärliga utsmyckningar såväl exteriört som interiört, bland annat i klockspel och fasadreliefer. 

Halmstad rådhus har i sin tur inspirerat till en byggnad i Norwich i England som är en spegelvänd kopia av rådhuset i Halmstad. 

Nyköpings stadshus

Nyköpings stadshus är en av Sveriges mest internationella byggnader rent stilmässigt. Den kom till genom en arkitekturtävling 1958 som vanns av de danska arkitekterna Paul Niepoort och Jan-Jaques Baruëls. Den senare hade arbetet ihop med Alvar Aalto och influerats av Altos arbeten vad gäller materialval och formspråk. 

Byggnaden är ett allkonstverk i såväl form som detaljer. Sessionssalen är exponerad i fasaden som vetter mot torget. Denna del av byggnaden är klädd med carraramarmor. Går man in genom entrén så flankeras man av vitmålade skulpturala betongpelare och man kan följa den vita marmorklädda trappan upp mot sessionssalen. Utformningen gör att det blir som en slags symbolisk processionsväg upp mot ljuset och den upplysta demokratin.

Vissa av stadens invånare var dock upprörda över att det fina torget med gammalt rådhus, medeltida kyrka och residens skulle bli  som de tyckte förstörda av denna udda marmorbyggnad som kostade många skattekronor och stadshuset har flera gånger blivit framröstat som Nyköpings fulaste byggnad.