Ämnesguide medeltidens konst och arkitektur

Riksantikvarieämbetet publicerade år 2010 ”Handbok för beställning och utförande av konservering av kyrkliga kulturminnen”. Handboken var tänkt att användas som stöd till församlingar i processen med att beställa och utföra konservering av byggnadsdelar, interiörer, inventarier, samlingar och enskilda föremål som skyddas enligt 4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Kulturmiljölagen (KML) i sin helhet kan läsas på http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19880950.htm. Detta är en uppdatering av handboken från 2010. Målgrupp är i första hand församlingar som beställer konservering, men även konservatorer som skriver vård- och underhållsplaner, åtgärdsprogram, utför konserveringsarbeten eller medverkar antikvariskt.

Konservator Misa Asp har på uppdrag av Samfälligheten Gotlands kyrkor haft i uppdrag
att konservera muralt måleri i Mästerby kyrka, den s.k. ”Mästerbymadonnan”, daterad till skiftet 1100–1200. Fragment av originalmåleriet konstaterades, samt fler retuscher (från 1920-talet) än vad som tidigare gått att förstå.

Kulturarvet i Sverige omfattar ett mångfacetterat bestånd av piporglar. Denna handbok har i första hand alla som på olika sätt har ansvar för vård och underhåll av piporglarnskyddade enligt 4 kap. Kulturmiljölag (1988:950), före 2014-01-01 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (vanligen kallad KML) som målgrupp, men den kan även vara av glädje för förvaltare av andra piporglar, som inte omfattas av denna lag. Handboken vänder sig också till beslutsfattare inom Svenska kyrkan och vid Länsstyrelsen och andra myndigheter. Tänkbara användare kan även vara blivande eller redan yrkesverksamma orgelbyggare och orgelkonsulter, organister och kyrkomusiker, konservatorer och antikvarier.

Vi har undersökt och analyserat färgpigment, och ibland även bindemedel, från elva medeltidskyrkor i tre svenska landskap. Från Uppland valdes fyra kyrkor (Härkeberga, Täby, Tensta och Vendel), från Gotland fyra (Anga, Bunge, Dalhems gamla träkyrka och Garde), och från Skåne tre kyrkor (Brönnestad, Stora Köpinge och Vä). Målningarna är från perioden 1100-1500, och flera kända medeltidsmästare är representerade såsom Albertus Pictor, Johannes Iwan, Johannes Rosenrod och Passionsmästaren.

Södra Råda gamla kyrka i Värmland var den enda av landets få bevarade medeltida träkyrkor där det invändiga medeltida måleriet fanns kvar på väggar och valv. Kyrkan förstördes av anlagd brand 2001. Det är en förhoppning att det av denna publikation ska framgå att den medeltida bildkonsten har mer att ge utöver den rent berättande funktionen som var bildernas ursprungliga huvudsyfte. Svensk och engelsk text.

Varför ser vissa medeltidskyrkor så övertygande ålderdomliga ut, medan andra genast upplevs som nutida? Vilken betydelse har materialval, ytskikt och utformning av detaljer för upplevelsen av en gammal byggnad? Denna skrift försöker ge svar på dessa frågor. Den riktar sig främst till förvaltare, projektörer, antikvarier och naturligtvis till hantverkare som utför det byggnadsvårdande arbetet.

Denna rapport beskriver färgundersökningar av senmedeltida kalkmålningar i fyra svenska kyrkor. Tre av dessa, Härkeberga, Täby och Härnevi, samtliga i Uppland, är målade i slutet av 1400-talet av Albertus Pictor och hans verkstad. Målningarna i den fjärde kyrkan, Risinge gamla kyrka i Östergötland, gjordes ca 70 år tidigare av enokänd mästare, den s.k. Risingemästaren.

Cirka 20 artiklar om svensk kyrklig konst och arkitektur, från 1200-talets huvudstäder till kyrkointeriörer från 1900-talet. Boken är tillägnad Evald Gustafsson, en framstående forskare och antikvarie. De nordiska kyrkornas inventeringar presenteras samt en bibliografi över Evald Gustafssons tryckta verk.

De medeltida klostren representerade en rik andlig odling, såväl i djupaste mening som ifråga om det som vi brukar benämna »kultur» - bok, bild, byggnad. För ikonografer är här givetvis bilden av särskilt intresse. Förhållandet till bilden har varit olika i skilda ordnar.