Artiklar och webbsidor
Samtidsarkeologi och konfliktfyllda kulturarv
Arkeologin studerar materiellt kulturarv, och har som en av sina uppgifter att hjälpa oss att minnas vår historia. Maria Persson beskriver begreppet samtidsarkeologi och hur man med hjälp av lämningarna efter det nära för flutna, kan föra samtal om mer problematiska delar av vår historia.
Jakten på det ariska ursprunget
Artikelförfattare: Ylva Schmidt, Biblioteket
I boken ”Härskarplanen” beskriver vetenskapsjournalisten Heather Pringle hur Nazityskland under 1930-talet byggde upp organisationen ”Ahnenerbe” vars syfte var att med ”vetenskapliga” metoder hitta bevis för germanernas ärofyllda förflutna och deras rasmässiga överlägsenhet. Detta gjorde man för att rättfärdiga sina militära erövringar och utrotningen av judar och andra människor som man ansåg vara mindervärdiga.
Samiskt kulturarv
Med det samiska kulturarvet menas det samiska folkets kultur och historia i en geografisk kontext. Kulturarvet återspeglar en svunnen tid samtidigt som det är basen för ett tankesystem och dagens levande samiska kultur.
Finnskogar - Forest Finns
Utställningen berättar historien om finländare som flyttade som kaskader till obebodda skogsområden i Sverige och Norge i slutet av 1600- och 1700-talen. Under lång tid behöll de sin distinkta kultur bland den inhemska befolkningen och bevarade sitt eget språk. Sedan dess har de gått samman med majoritetsbefolkningen.
Ett osynligt kulturarv
I över 500 år har romer levt i Sverige. Ändå har de lämnat få avtryck i vårt nationella kulturarv. Tvingade till ett liv i ständig förflyttning har deras historia aldrig manifesterats i byggnader eller platser. Men det finns de som minns. Hans Caldaras berättar för Anne Ralf Hållbus om sin uppväxt i ett romskt läger.
Marie-Louise Bachman
Författare: Johannes Rudberg
Marie-Louise Bachman var historiker och bibliotekarie. Hon var den första kvinna som innehade en chefstjänst vid Kungliga biblioteket.
'Fornvännen' och de första kvinnliga arkeologerna
Författare: Stig Welinder
Mycket få kvinnor var verksamma inom svensk arkeologi på 1800-talet, faktiskt ingen som gått till historien med benämningen »arkeolog». De var flera i början av 1900-talet, som kan sägas vara de kvinnliga pionjärernas tid.
Ulleråker – ett svårt kulturarv
Hur vill du minnas ett av Sveriges största och äldsta mentalsjukhus? Frågan debatteras av forskare på plats i Ulleråker i Uppsala vars svåra kulturarv nu hotas av nya byggplaner.
Om kvinnlig rösträtt i Sverige
Den kvinnliga rösträtten i Sverige infördes senare än i både Finland (1906), Norge (1913) och Danmark (1915). Flera gånger hade den kvinnliga rösträtten tagits upp i riksdagen men länge var det endast den manliga allmänna rösträtten, som uppnåddes 1909, man diskuterade, kämpade för och tog på allvar.
Demokrati100.se
Demokrati100.se är en satsning för att öka kunskapen om tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år sedan.
Bakom projektet står Kungliga biblioteket och Riksbankens Jubileumsfond tillsammans med ett nätverk av forskare och företrädare för bibliotek, arkiv och museer.
Kvinnliga pionjärer i eller utanför arkeologin: Eva Brag och Ida Nilsson
Författare: Påvel Nicklasson
Under 1800-talet skedde steg för steg en kvinnlig emancipation och kvinnor fick bättre möjlighet till utbildning, förbättrad arvsrätt, myndighet och, 1921, rösträtt.