Foto: Bernhard Salin (beskuren), 1899, Public Domain.
Barn och unga har länge varit målgrupp för arrangemang och aktiviteter som rör kulturarv. Detta gäller inte minst landets museer som producerar utställningar som särskilt riktar sig till dem. Däremot är det först under senare tid man börjat diskutera barn och ungas perspektiv på kulturarv och som skapare av sitt egna kulturarv. Det drivs idag flera projekt på dessa teman och på Stockholms universitet finns ett särskilt Centrum för barnkulturforskning.
Barns och ungas rättigheter har genom historien ökat tack vare olika lagar, konventioner och bildandet av olika organisationer. Redan 1833 infördes en lag om att barn under nio år inte fick arbeta. Men inom jordbruket och andra typer av jobb, såsom "grovisar" vid arkeologiska utgrävningar, fortsatte dock barn att arbeta in på 1900-talet. 1924 antog FN en deklaration som Rädda Barnen och dess grundare Eglantyne Jebb arbetat fram. Och 1971 bildades den svenska organisationen Barnens rätt i samhället (BRIS). Ytterligare ett steg togs 2008 då Sverige ratificerade FN:s Barnkonventionen som är ett rättsligt avtal bestående av 54 artiklar. Konventionen slår bland annat fast att barn är individer med egna rättigheter, att de har yttrandefrihet och att de har rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet.