Kulturarv och demokrati
Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur som även har skapat konventioner för kulturarv.
Haagkonventionen, om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt, 1954
Demokrati innebär jämlikhet, delaktighet och respekt för alla människors lika värde oavsett vem man är och vilken bakgrund man har. Kulturarv handlar å sin sida om identitet och mångfald vilket innebär att alla ska känna sig representerade och kunna ta del av det kulturarv som samhället ser som värt att bevara. Denna koppling mellan kulturarv och demokrati har man känt till länge. För att värna om alla människors rätt till kulturarv har en rad lagar och internationella överenskommelser, så kallade konventioner, skapats. De första konventionerna tillkom runt sekelskiftet 1900 och hade som mål att förhindra förstörelse av kulturarv i samband med väpnade konflikter. Därefter, med två världskrig i färskt minne, lyftes kulturarvets demokratiska betydelse av bland andra FN-organet UNESCO.
Koppling till kulturpolitiken
Sedan dess har kopplingen mellan kulturarv och demokrati varit ett självklart inslag i den kulturpolitiska debatten och i kulturarvsarbetet. För svensk del tog det ordentlig fart under 1970-talet. Då slogs det fast att kulturpolitiken skulle bidra till och grunda sig på jämlikhet, yttrandefrihet och att hänsyn togs till eftersatta samhällsgrupper. Man såg det också som viktigt att beslut som rörde kulturarv skulle fattas så nära medborgarna som möjligt. Här spelade kommunernas och regionernas (tidigare landstingens) ökade självbestämmande en viktig roll. Och för att säkerställa att vi har ett demokratiskt kulturarv arbetar länsstyrelsen med att se till att statens kulturmål genomförs och anpassas efter regionala behov medan Riksantikvarieämbetet stödjer och vägleder de som arbetar med dessa frågor.
Litteraturtips
Kulturarv, museer och fredsarbete : Nätverk för en fredlig framtid
Författare: Ing-Marie Munktell
Vårt gemensamma kulturarv och respekten för alla människors lika värde och rätten till världens gemensamma kulturarv är utgångspunkten för boken. Kulturarv utan Gränser är ett av de mest uthålliga exemplen på fredsarbete genom kulturarv och den första organisationen som inte bara har arbetat med fysisk restaurering utan också tidigt insåg betydelsen av immateriella värden som minnen och identitet.
Demokratiskt kulturarv: nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker
Författare: Aronsson, Peter
Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statliga kulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. I vår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både en mer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativ syn på kommersiella kulturyttringar.
I valet och kvalet : grundläggande frågor kring värdering och urval av kulturarv
Författare: Christina Fredengren och Ola W. Jensen och Åsa Wall
Riksantikvarieämbetet kraftsamlar kring området värdering och urval. Det behövs mer kunskap om hur kulturarvens värden tas tillvara i arbetet för utvecklingen av ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer. Den här boken lyfter angelägna frågor kring kulturarv och kulturarvsaktiviteters värden.
Delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet: rapport från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp för medlemsstaternas experter : sammanfattning
Delaktighetsbaserad styrning går ut på att stärka relationen mellan kulturarvsinstitutioner och yrkesverksamma personer på detta område samt alla som är intresserade av eller involverade i kulturarvsfrågor – civilsamhället, allmänheten, ägare, förvaltare, företag m.fl.
Nordisk kulturpolitisk tidsskrift
1/2019, Vol. 22
www.idunn.no/ts/nkt
The rich selection of papers in this issue of the Nordisk kulturpolitisk tidsskrift / Nordic Journal of Cultural Policy painstakingly illustrates how clear goals of national cultural policies often become obscured when they are implemented
Museer, makt och minne
Redaktör: Karin Gustavsson
Museer är stabila institutioner i samhället, genom sin långsiktighet och sin förtroendefulla roll som garanter för kvalitet i förmedling av historia och urval av konst och kulturarv, fenomen som de har som uppgift både att bevara för framtiden och tillgängliggöra för samtiden. I det här numret av Gränsløs möter vi aktuella museifrågor ur en lång rad aspekter, där i synnerhet museernas makt över minnet och minnet på museer utgör teman.
